Links:abercrombie pas cherCheap Retro 13 Jordansmoncler outlet ukmoncler outletjordan retro 11cheap ghd straightenersAuthentic Retro Jordans Kanin.se » Sjukdomar

Sjukdomar

Hur kan man se om en kanin är frisk eller sjuk?

En frisk kanin är alltid alert och kommer fram till matplatsen vid utfodring. Den är pigg och nyfiken.
En sjuk kanin matvägrar ofta. Är slö och kurar oftast i en hörna. Ofta är ögonen halvslutna. Hela kaninen ser hängig ut. Djuret kan dock ha sjukdom utan att visa upp dessa typiska tecken. Avföringen är ett viktigt kontrollsätt för att bedöma djurets hälsotillstånd.
Här kommer vi att beröra några av de vanligaste sjukdomarna hos tamkanin.

MEDFÖDDA SJUKDOMAR
Tandfel är dessbättre inte så vanligt men för kaninen mycket allvarligt. Normalt växer tänderna upp till 1 cm i månaden. Detta måste kaninen slipa ner för att kunna äta. Tändernas placering gör att de slits ner när kaninen äter. Har kaninen däremot felaktig tandställning sker ingen normal slitning. Då måste tänderna klippas för att djuret skall överleva. Avel på dessa djur skall ej ske eftersom tandfel kan vara ärftligt.

Rinnande ögon kan förekomma hos vissa djur. Det beror ofta på en förträgning av tårkanalen. Orsakerna till detta finns delade meningar om men en viss misstanke finns att det kan bero på inavel.
Dessa djur skall tas ur aveln.

Kroppsdefekter. Kan vara osymmetrisk kroppsform. Missbildade ben. ”Saknade ” kroppsdelar. T.ex kan ett ben saknas eller ej vara färdigutvecklat.
Dessa defekter beror oftast på inavel i flera led. Föräldrar skall tas ur aveln.
OLYCKSFALL OCH SKADOR
Bitskador sker ofta om det finns för mycket djur i varje bur. Särskilt när det gäller hanar som börjar bli könsmogna. Bitna djur skall placeras enskilt. Såren skall tvättas rena. Detta för att hindra infektion. Om möjligt skall det djur som biter isoleras.

Såriga tassar. Orsaken är ofta bristande rengörning i burarna. Nätbotten orsakar även såriga tassar. Med bra hygien och torra burar försvinner ofta problemet.
Bruten rygg. Detta är ett tyvärr ganska vanlig skada som drabbar nystartade uppfödare. Ofta händer det med vuxna djur som av någon anledning blir skrämda samt har en bur med för halt underlag. Djuret tar avspark med bakfötterna för att hoppa i sidled. Halkar och bryter ryggen. I vissa fall kan detta även hända om kaninen lyfts upp på fel sätt. Förlamning av bakkroppen är resultatet. Djuret skall omedelbart avlivas!

Varbildning i ögon. Kontakta veterinär!

PARASITSJUKDOMAR
Den absolut vanligaste parasitsjukdomen bland kaniner är gallgångscoccidios. Den sprids framför allt från moderdjur till ungar genom avföring. Den orsakar aptitlöshet och avmagring vid kraftiga angrepp. Vid slakt uppvisar levern gulvita härdar liknande avlånga ”risgryn”. Det är viktigt att känna till att köttet i detta fall är fullt användbart. Dock skall alla organ kasseras. Dessa får naturligtvis ej bli åtkomliga för andra djur.
En allvarligare form av coccidios är tarmcoccidios. Denna form av sjukdom ger kraftig diarré vilket ger en kraftig uttorkning. Vanligen dör djuret inom några dagar. Vid dessa utbrott skall djur som avlider obduceras för fastställande av orsaken. Djuren som drabbas skall omedelbart isoleras. Djur i kringliggande burar skall även dessa isoleras. Konstateras tarmcoccidios rekommenderas att slakta ut de djur som kan ha haft beröring med sjuka djur. Detta för att förhindra smittspridning.
Behandling sker med sulfapreparat i vattnet. Samtliga burar skall göras rena samt skuras ur med desinfektionsmedel och hett vatten (82 grader). Burarna skall stå tomma efter behandling ca 14 dagar. Glöm inte att rengörningen även gäller golv samt redskap.

Nosematos är en annan sjukdom som orsakas av protozorer.
I första hand drabbas hjärnan och njurarna. Symtom: Nervositet, sned huvudhållning, aggressivitet, kramper mm. Vid slakt kan små ärrbildningar synas på njurarna. Ingen känd medicin finns. Smittospridning sker via urin i första hand.

Olika maskangrepp kan förekomma. Oftast är kaninen en så kallad ”mellanvärd” för dessa maskar.

Kaninskabb, öronskabb samt huvudskabb är ibland förekommande hos tamkaniner. Vid utbrott som ofta visar sig som irritation med klåda, kliar sig kaninen mycket ofta. Behandling kan ske med samma medel som ges till hundar. Vid svåra fall kontakta veterinär.

RVHD är en allvarlig virussjukdom hos kaninen. Oftast dör alla djur som drabbats av sjukdomen. Spridningen sker främst genom direktkontakt men kan även spridas genom avföring, urin eller saliv. Den kan också föras vidare via skötaren genom kontakt med djuren eller dess spillning. Viruset har hög överlevnadsförmåga.
Sjukdomen visar sig i apati, feber, andningsproblem och okontrollerade rörelser. Blod kan förekomma från lungor. Oftast dör kaninen efter 1-3 dagar.
I dag finns ett vaccin som kan ges i förebyggande syfte.
Sjukdomsutbrott av RVHD är anmälningspliktigt.

ÖVRIGA SJUKDOMAR
Fettsot orsakas av uppfödaren genom för stor och kraftig fodergiva. Honor med fettsot kan som regel ej föda några ungar. Kaninen sätts på svältkost under en vecka. Endast hö och vatten med vitamintillskott.

Förlossningsförlamning orsakas ofta av kalciumbrist. Inträffar efter förlossning. Som regel ett par dagar från födsel. Oftast dör honan.
Förgiftning är en ganska vanlig förekomst hos kaniner. Orsakerna är att djuren har fått olämpligt foder från t.ex. besprutade marker. Mögel i alla former är mycket allvarligt för djuren. Leder oftast till döden.
Trumsjuka ger en uppsvälld buk hos djuret. Orsaken är ofta fodergivans sammansättning. T.ex. att kaninen fått blött gräs som jäst. Hastiga foderbyten kan också orsaka trumsjuka. En kanin kan inte kräkas, rapa eller släppa ut snabbt bildade gaser via analen. Oftast dör kaninen under mycket svåra smärtor genom att tarmen helt enkelt exploderar.
Kannibalism är vanlig bland förstföderskor. Orsaken är inte helt klarlagd men troligen beror det på att honan inte av någon anledning känner sig trygg och tillfreds med sin miljö. Det kan vara andra djur, barn som stojar, plötsliga oväntade rörelser eller lukter i burens omedelbara närhet. Avvakta en brunstperiod och låt honan få maximal ro. Para därefter om henne. Upprepas beteendet, ta bort henne ur aveln.

Pasteurellose
Pasteurellainfektioner är vanligt förekommande i kaninbesättningar och på grund av de ofta epidemiska förloppen är sjukdomen fruktad och kan vara orsak till stor dödlighet.
Pasteurella finns i 5 varianter hos kanin.
Bakterien finns normalt hos alla kaniner men kan bryta ut vid försvagning av kaninens hälsotillstånd i andra avseenden. Kaninen nyser eller hostar och torkar sig om nosen. Den har ett sekret som antingen är klar vätska eller gulaktigt slem.
Behandling med antibiotika har endast liten effekt.
Bra stallklimat med god luftväxling samt rena burar ger oftast ett bättre resultat.
Angriper bakterien lungorna bildas oftast lunghinneinflammation och djuret avlider.

Värmeslag Stiger temperaturen över 30 grader med stillastående luft kan kaninen drabbas av värmeslag och dö.
Vid hög temperatur pumpas mycket blod genom öronen som är kaninens kylsystem, Räcker inte detta för att bringa ner kroppstemperaturen utsöndrar kaninen vätska genom mun och nos. Detta ger upphov till kramper.
Behandling:
Djur som drabbas eller riskerar att drabbas av värmeslag placeras i svalt utrymme, gärna på en fuktig handduk, öronen kyls ner med fuktiga trasor. OBS! kaninen får ej vattenbegjutas!
Hanar som utsätts för temperaturer över 30 grader blir tillfälligt sterila.

Cancer:
Äldre djur drabbas ofta av cancersvulster oftast i livmoder och juver. Upp till 75% av alla avelsdjur över 4 år drabbas. Någon behandling görs ej.

Varbölder Kan inträffa framför allt hos hanar som går tillsammans genom att de skadar varandra och att såren infekteras. Skador kan också ske under parning eller i bursystem med bristfälligt underhåll som t.ex. skadat nät, spik eller skruvhuvuden som kaninen kan göra sig illa på.

Oftast går infektionen så snabbt att uppfödaren inte hinner se detta innan det är för sent.
Avlivning samt kassering av kroppen gäller.

Kontroll:
Ett bra sätt att undvika sjukdomar är en bra uppsikt över djuren samt ett bra stallklimat samt god renhållning i burar men också i stallanläggningen som helhet. Att förse stallet med mekanisk ventilation förbättrar stallklimatet avsevärt. Ett gott stallklimat skall ha en luftväxling av 3 gånger per timma. Ett fläktsystem kan styras med klocka som gör att den är igång korta stunder för undvikande av utkylning av stallet vintertid

Go to Top