Kroppsspråket

Kaninerna "pratar" med varandra mest genom kroppsspråket, d.v.s. genom signaler av olika slag som alla kaniner kan tolka. Här nedan följer några av de vanligaste "orden" i det språket.

Först kan dock konstateras att kaniner är tystlåtna djur. Visserligen har de en liten uppsättning ljud, men de spelar mindre roll när kaninerna meddelar sig med varandra. Istället är det luktsinnet som jämte kroppssignalerna är viktigast.

Den som lätt vill bedöma en kanins hälsotillstånd kan lita till djurets kroppsspråk. Om kaninen sitter med fällda öron i ett hörn och trycker, ger ett håglöst intryck och har tovig, ojämn päls står det inte rätt till. Om den dessutom städigt kliar sig, har ojämn och hastig andning så är djuret sjukt och bör få komma till veterinär.

Den friska kaninen har ett helt annat kroppsspråk. Det är vitalt och sunt, vare sig det handlar om aggressivitet eller något annat.

En kanin som rest sig på bakbenen spanar. Den ser sig nyfiket omkring. Den vilda kaninen spanar av ett fält, den närmaste omgivningen etc för att kunna se eventuella fiender. Tamkaninen spanar måhända efter sin ägare?

En kanin som lägger sig ned och riktigt vältrar sig i bottenmaterialet, visar helt enkelt att den mår bra.

Om den ligger på sidan, med utsträckta ben och blundar, handlar det om en kanin som tar igen sig. Låt den vara, för då vill den sova.

När kaninen skuttar omkring i lägenheten - för det får den väl göra emellanåt? - och stryker hakan mot olika förmål, markerar den revir. Därunder på hakan har kaniner en körtel som avsöndrar ett sekret som doftar. Men doften kan bara kaninerna känna.

Om kaninen ligger ihopkurad och med fällda öron, vilar den och bör få vara ifred.

En lätt stöt med nosen förkunnar att kaninen söker kontakt och en hård, brysk stöt säger att den vill vara ifred.

Ligger kaninen som en ''boll'' i buren och tuggar bör den också få vara ifred, för då har den hittat något gott som den vill äta.

Slickar kaninen ägarens, eller för all del någon annans hand, eller en kaninkompis, visar den tacksamhet och tillgivenhet.

En kanin som vill ha uppmärksamhet är upphetsad, ger ett nyfiket intryck, håller svansen upprätt och huvudet framsträckt. Har den samma ställning, men dessutom öronen lagda mot kroppen, betyder det att ett angrepp kan komma och då gäller det att se upp! Kaniner kan bitas riktigt otäckt om de blir skrämda och aggressiva.

Kaniner som blivit rädda, eller som hotar, eller som vill varna för en fara trummar ihärdigt med bakbenen. Den som hört detta trummande inser att det är en effektiv signal.

En kanin som trycker sig mot underlaget med fällda öron är skrämd. Den har intagit skyddsställning, kanske p g a en moped eller MC som varvat ur strax utanför. Detta beteende följs ofta av flykt. Är man utomhus gäller det alltså att se upp, så kaninen inte försvinner.